Blåbär

Lite blåbärsris får efter ett tag blad och blommor om du sätter dem i vatten. Det håller i flera veckor.

blogg20170220_1

blogg20170220_2

Jag tror inte man får plocka blåbärsris hur som helst. Jag har fördelen att ha det på min egen tomt där det växer ganska precis överallt. Så istället för att det ska bli bortplogat, nedtrampat, överkört, uppätet av hundar….så får det hellre komma in och skapa en liten ljuspunkt i huset.

Fel

Ibland känns som vad jag än gör blir det fel, som om det inte spelar någon roll. Oavsett vilken väg jag kommer ta, oavsett hur jag väljer att göra något blir resultatet detsamma. Som om det vore förutbestämt. De senaste åren har varit tuffa. Inte mycket som gått rätt. Dessa usla vintrar tar musten ur mig.

blogg20170218_1

Stackars lilla nässelfjärilen måste vaknat till av det varma vädret. (som gjorde allt till is igen.) Han vågade sig ut men tyvärr var han så fel ute. Jag hittade honom fastfrusen i snön imorse. Jag tog in honom för att han skulle få tina men naturligtvis var det redan allt för sent.

Stackars lilla nässelfjärilen, han måste vaknat till av det varma vädret. (Som gjorde allt till is igen.) Han vågade sig ut men tyvärr var han så fel ute. Jag hittade honom fastfrusen i snön i morse. (För naturligtvis måste plusgrader som skapar is följas av kalla perioder så att isen blir kvar.) Jag tog in honom för att tina, men naturligtvis var det redan allt för sent.

Dessa dagar

Ta vara på dagen för du kan aldrig få tillbaka den tid som flytt. Sant men ibland är det faktiskt otroligt skönt att en dag är över. Vissa dagar, veckor och perioder är inte de roligaste. Det är bara att försöka genomlida, göra de bästa av dem och hoppas motståndet snart är över. Kanske är det precis samma sak med dagar/tid som med lycka. Kanske går det inte att skilja åt. Det är så mycket du inte kan påverka, tiden går, saker sker. Det är fragment som skapar helheter. Ligger allt i betraktarens öga? Hur du väljer att se och tolka det du upplever. Det är alltid något så det är bara att ta vara på alla de små ljusglimtarna och glädjas åt det. Tack och lov för vovvarna. Ingen kan som de muntra upp en när allt annat känns eländigt.

Ser ner den lilla ljusa fläcken över träden, en stjärna eller ett flygplan.

Ser ner den lilla ljusa fläcken över träden, en stjärna eller ett flygplan.

blogg20170122_2

blogg20170122_3

blogg20170122_4

Ett flygplan på väg bakom ekens grenar. Jag undrar alltid om passagerarna är på väg mot en ny spännande plats eller om de är på väg hem till en efterlängtad plats. Kanske är de flesta jobbresenärer, inte lika spännande kanske, så jag väljer fantiserar att de flesta är något av de två första.

blogg20170122_5

Hunden som skäms: myt eller sanning?

blogg20170121

Jag borde verkligen försöka lära mig av hundarna. De har lärt mig så mycket men jag är verkligen hopplöst okunnig och obegåvad i jämförelse med dem.

Texten på bilden kommer från boken Hunden som skäms: myt eller sanning? av Per Jensen. Alla hundägare borde läsa den. Igenkänningsfaktorn är hög. Dessutom är Per begåvad med att kunna betrakta och beskriva hundar både ur ett rent vetenskapligt perspektiv, men även på ett sätt som inte kan bevisas vetenskapligt. Saker som de flesta av oss hundägare redan sett. Saker som du kanske redan blivit idiotförklarat när du berättat för en annan person. Du kommer säkert också bli överraskad av mycket som står i boken. Du kommer garanterat ifrågasätta varför människan alltid satt sig på en piedestal som den mest fullkomliga skapelsen på jorden. Det här är faktiskt en av de bättre och trevligaste hundböcker jag läst.

”Maybe this is as good as it gets”

Vi har redan tappat sex hela träningsveckor på grund av is. Nu har det snart gått två veckor av en ny istid, det finns inget som tyder på att den kommer försvinna. Lägg på det att träningen kom igång sent då det var allt för varmt för att träna polarhundar. Kanske är det så här det ska vara nuförtiden. Jag tycker det här året varit extremt men så sena träningsstarter och så mycket is vi haft det senaste tre åren kanske det är så här som det ska vara.

blogg20170120_1

blogg20170120_2

Inte ens kraftiga dubbar fäster riktigt på den elaka isen.

Inte ens kraftiga dubbar fäster riktigt på den elaka isen.

Stackars lilla Berit är lika glad som alltid över sina promenader. Trots att faller och tassarna inte får fäste.

Stackars lilla Berit är lika glad som alltid över sina promenader. Trots att hon ibland faller och tassarna inte får riktigt fäste.

blogg20170120_4

blogg20170120_5

För att isen ska väck krävs enormt höga temperaturer för årstiden. Sist försvann den vid 10 grader. Blötsnö alternativ snö som kan binda isen är också något som kan hjälpa. Så långt prognoserna sträcker sig ser det ut som att vi kommer sitta fast i isens grepp. Med tanke på att snön numera alltid förvandlas till is här önskar jag mig framöver helt snö och isfria vintrar. Jag har faktiskt slutat att tycka om snö så här långt söderut i landet.

Syskonen

Athalia har spanat in brorsan. Kanske kan jag hinna före honom.

Athalia har spanat in brorsan. Kanske kan jag hinna före honom.

Nu var du nog lite sen i starten Athalia.

Nu var du nog lite sen i starten Athalia.

Nästan så att Martin kommer hinna i fatt dig.

Nästan så att Martin kommer hinna i fatt dig. Io är redan långt borta. Athalia verkar också ha kommit ur balans. Kanske har hon snubblat.

Det ser inte bättre ut. Athalia gör vad hon kan för att rädda situationen.

Det ser inte bättre ut. Athalia gör vad hon kan för att rädda situationen.

Martin hinner förstås ifatt.

Martin hinner förstås ifatt.

Än värre är att de båda småsyskonen blir varvade av sina äldre syskon. De får allt öva lite mer de små innan de har en chans mot de äldre.

Än värre är att de båda småsyskonen blir varvade av sina äldre syskon. De får allt öva lite mer de små innan de har en chans mot de äldre.

Mission impossible

Vi har alla vår gräns. Själv tror jag att jag börjar nå min. Det finns en punkt där det man pysslar med verkar övergå till idioti. Hur du än gör blir det fel. Hur mycket du än kämpar ger det ingenting. Någon enstaka dag är trist, sedan blir det veckor, sedan månader, år…… När du inte lyckas vända det och åren går. Jag vet faktiskt inte, finns inte mycket ork eller hopp kvar här just nu.

blogg20170114_2

blogg20170114_3

blogg20170114_4

blogg20170114_5

blogg20170114_6

blogg20170114_7

blogg20170114_8

blogg20170114_1

Posera

Ibland undrar jag om inte Athlia gillar att posera lite framför kameran.

Så här rakt fram ifrån....

Så här rakt fram ifrån….

...eller blir det bättre om blicken lyfts lite snett uppåt.

…eller blir det bättre om blicken lyfts lite snett uppåt.

Snö och syskon

Martin spanar in mot skogen.

Martin spanar in mot skogen. Snön blåser från träden och blidar massor av små snökristaller. De faller ner på Martins rygg och bildar ett vitt täcke.

Stora syskonen kommer i fyll fart. Bäst att passa sig lite verkar Martin tycka.

Storasyskonen kommer i full fart. Bäst att passa sig lite verkar Martin tycka.

De är full fart på dem och ibland blir man nermejad om man är mindre.

De är full fart på dem och ibland blir man nermejad om man är mindre. Så det gäller att se upp när man är minst även om de äldre hundarna är väldigt snälla och undviker att springa rätt in i sina småsyskon. Ibland händer små olyckor.